Julklapparna är klara och ligger fint inslagna i klädkammaren. (Någon liten bubbis har visst varit snäll för det finns mer än en klapp till honom.)
Pyntandet är rätt sparsamt för det kändes onödigt att "slå på stora trumman" när plutten inte förstår vad det gäller, jag inte är så förtjust och vi behöver packa ihop inför flytten efter nyår. Julgardiner, adventsstakar och 4 tomtar fick räcka. Nästa jul ska det dock pyntas ordentligt - i huset!!
Bakningen är startad men lite kvarstår att fixa. Och inköp till nya boendet är påbörjat med...
Fast... det var inte det jag skulle skriva om nu!
Vår lille bubbis har fyllt 6 månader! Ett helt halvår!! Det är svårt att förstå, faktiskt, att tiden rinner så snabbt förbi. Gjorde den det innan också?!
Han sitter själv. Pratar och låter massor. Svischar, som tiden, över golvet i sin gåstol och springer runt från vardagsrummet, ut i hallen, in i köket, tillbaka till vardagsrummet. Det leks tittut och läses böcker, äts mat och plaskas med vatten. ALLT ätbart är intressant och viljan att testa allt vi äter är stor - det uppmuntrar vi gärna och än så länge är det inte mycket som ratats.
Ena katten (Max) är rolig och han ska gärna följas efter runt i lägenheten. I köket är det roligast att smyga till spisen och ta mammas handdukar, som hänger på luckan, och gosa med. (Att de ibland är mindre rena verkar inte spela roll.)
Det är en riktig liten mammagris men finns jag bara i närheten gör det inget att sitta hos andra, social är han och gnäller sällan oavsett om det är kända ansikten eller nya... så länge han får uppmärksamhet. Detta gäller dock INTE läkaren som gjorde 6 månaders kontrollen, men det förstår jag och förlåter, för jag gillade inte heller honom och hoppas slippa honom i fortsättningen!
Ett riktigt litet charmtroll har vi fått i alla fall som sällan har långt till leenden och skratt (och det är inte bara en något partisk mamma som säger det).
