Jag blev för några år sen lurad på en större summa pengar. Pengar som jag dumt nog lånade ut i tron att de skulle betalas tillbaka. De som lånade, tackade aldrig och drog till Danmark.
Det har nu kommit till min kännedom att de fortsatt lura folk där. De fick ett lättlurat par att stå med som medköpare på ett huslån - ett hus svindlarna skulle bo i med sin familj. Det var uppgjort hur mycket var och en skulle betala, hur mycket som skulle lånas och hur det skulle betalas tillbaka till banken.
Självklart sköttes detta inte från svindlarnas sida så det lättlurade paret har nu insett att de är blåsta, efter att det uppdagas att svindlarna använt deras pengar till sina privata inköp. Det handlar nästan om samma summa som de blåste mig på och på skulden jag väntar på betalning på tickar räntan på och är snart uppe på en halv miljon. Jag vet att jag aldrig kommer få se de pengarna - det är surt, men så är det! Lita aldrig på någon!
Karman har dock hunnit ikapp dem. De blir hemlösa med sina tre barn, katter, kaniner och vad de nu kan tänkas ha. De har skilt sig, dels för problem de haft hela tiden och högst troligt pga deras ekonomiska situation. Mannen tänker fly till Thailand och vill ta barnen med sig under en period. Frun shoppar bort sin ångest med pengar hon inte har, eller, som inte är hennes om de finns. Hon har inte jobbar på säkert 10 år och kommer aldrig klara av att jobba på ett riktigt arbete - hon är alldeles för bekväm och tror hon ska bli författare ena sekunden och yogainstruktör nästa - mellan det tror hon sig vara världens bästa mamma, men har inget tålamod med varken barn eller (ex)man.
Karma's a bitch - biatch! Och jag tycker inte ens synd om er!
Hoppla!
SvaraRaderaDå jag lånar ut pengar brukar jag alltid tänka tanken: "Har jag lust och råd att avvara dessa pengar?". Sen om jag får tillbaka pengarna ja då är det en bonus.