Om man ska tro pendeln så är det ett flickebarn i magen.
Väljer man istället att tro på ”baking soda”-metoden är
det en pojk.
Maya-kalendern – flicka.
Kinesiska kalendern – pojk.
Jag föredrar att äta salt och surt godis vilket ska
innebära en pojk.
Hyn är fet och finnig – flicka.
Jag börjar ana ett mönster här… de där sätten att
förutspå kön är, minst sagt, tvivelaktiga.
Enligt rutinultraljudet vi varit på är det ett litet gossebarn
som använder min blåsa som avstampsplats och möblerar om i magen var och
varannan stund, nätterna igenom och ibland på dagen.
Könet är väl dock inte helt 100% säkert förrän det lilla
pyret tittar ut framåt sommaren.
Vi har ställt in oss på en pojk – köpt lite (underdrift)
kläder och andra ”bra-att-ha”-saker. Jag har hämtat min gamla vagga. En säng
har setts ut och vagn har vi nog nästan bestämt oss för.
Det vi inte har en susning om än är namn, men det ger sig med tiden, antar jag...
Det vi inte har en susning om än är namn, men det ger sig med tiden, antar jag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar