Nästan storm

Det blåser utanför mitt fönster på jobbet... riktigt mycket - nästan så man skulle kunna tro att det är en höststorm.

Fyra av fem ärr är riktigt fina och syns knappt - det femte ska jag köpa sårtejp till och tejpa lite idag, men alla kommer bli jättebra till slut. Kirurgen och narkosläkaren hade inte behövt oroa sig och de hade inte behövt slösa tid på att försöka övertala mig att låta bli operationen.

Lunchen idag var en besvikelse eftersom jag hade tänkt mig en annan rätt när jag tog en påse ur frysen, men det gick väl ner ändå. Är sugen på fisk och tror jag ska göra min "Fantastiska flundra" i ugnen idag eller kanske imorgon... med lite potatis till... Mmmmm!!! Får kika i kylen vad som eventuellt fattas och handla lite.

Imorgon öppnar Citygross sin nya butik i Örebro, men frågan är om man ska våga sig dit på öppningsdagen. Jag antar att det kommer vara sjukt mycket folk och då går jag hellre dit när det lugnat sig lite så jag kan lära mig butiken i lugn och ro och sen handla där.

Tror jag väljer att jobba hemifrån imorgon eftersom jag har en hemsida jag måste göra och det är det lättare att sitta hemma i soffan och pilla med än på kontoret, men det märks imorgon vad jag bestämmer mig för. Behöver åka till revisorn med papper också och visa upp såren på magen för henne. Hon är lite sugen på att göra operationen själv och såg mig som "försökskanin" och jag har inte haft möjlighet att prata med henne nåt särskilt efter operationen än.

Jag har ett problem... Strax innan operationen sprack mina jeans i rumpan och jag brydde mig inte om att köpa nya eftersom jag ändå skulle opas och gå ner i vikt. Nu står jag här... opererad, byxlös och det enda jag har är mysbyxor. Skönt - men inte snyggt! Jag har vanliga byxor och jeans, men de är fortfarande en eller flera storlekar för små... vad ska jag ha under tiden? Det känns så onödigt att gå och köpa ett par jeans nu för flera hundra som jag använder nån vecka och sen får ge bort till bättre behövande.

I-landsproblem i flera steg... Hade jag inte haft så mycket gott att äta hade jag inte gått upp i vikt. Hade jag inte gått upp i vikt hade jag inte behövt de där jeansen och hade jag inte ätit lite till, böjt mig ner för att lyfta en kopiator så hade de inte spruckit i arslet. Hade jag inte ätit och gått upp så hade jag inte behövt operationen. Hade jag sluppit operationen för att jag inte gått upp i vikt hade inte jeansen spruckit i ändan... Tänk på de som varken har mat att äta eller jeans att ha på sig... De hade nog varit glada även för att sprucket par som var så stora att de skulle kunnat campa i dem... kanske till och med ordna ett tältläger i dem - då hade hålet förmodligen varit positivt... för syretillförseln.

Men vad ska jag göra? Jeanslös och med bara mysbyxor? Jag vill inte ha hål i rumpan och inte köpa nya... Får väl tacka nej till Nobelmiddagar och sånt tills jag kommer i de byxor jag har letat fram på vinden.