Trevlig dag i solen

Idag har jag varit i Karlstad. Först jobbade jag och sen åkte jag, med en stor kopp te till Mariebergsskogen.

Jag började med att gå ut på den långa bryggan/vandringsleden ut i vattnet och satte mig på en bänk och njöt en stund i solen, drack lite te och lyssnade på ljudet av vattnet, fåglarna och lugnet. Trots att Mariebergsskogen ligger nästan mitt i stan är det som man stänger dörren helt till allt larm och liv när man kliver innanför grindarna. Lugnet infinner sig och detta är ett andningshål för många värmlänningar. Det lilla glashuset på bilden är Naturum där det finns café/restaurang och möjlighet att lära sig lite mer om naturen.

När jag sen gick in tillbaka och på promenadlederna i skogen började en tipspromenad, som denna gång handlade om hackspettar. Och jag vet inte... fråga 1... vad tror ni? Är hackspettar ett argt släkte som bara avreagerar sig på träden genom sitt hackande?

Fortfarande läppjande på mitt te fortsatte jag runt på skogsvägarna. Jag har promenerat där många gånger, men tröttnar aldrig känns det som. När det blir lite varmare sen är det underbart att gå dit och sitta på en bänk och läsa eller bara sitta och njuta. Fantastiskt!

Förutom fin natur och djurliv finns det gamla byggnader att kika på...

Jag gick förbi Lillskogen där djuren bor också för att se om de var ute och det var de. Hästarna sprang runt i sin hage. Korna hade precis fått påfyllning på maten och stod och mumsade. Jag gick aldrig in i fågelhuset, men till min stora fasa var hönsen och tupparna ute och spatserade på gården. Det är nåt med höns och tuppar som jag inte gillar. De pickar på en och ser snuskiga ut, som pestspridare.

Trotsade i alla fall mina rädslor och kröp fram för att ta en bild på ett par av otäckingarna. Självklart skrämde tuppjäkeln mig så jag skrek lite åt honom för att sätta honom på plats!

   

Av någon anledning är gässen inte alls lika skräckinjagande eller äckliga. Jag vet att det gör mer ont när de nyper en, men det gör inget. De vilda fåglarna flyger fritt och kommer och går som de vill, men självklart kommer de och stannar gärna när det alltid finns mat och färskt vatten serverat. 

Stora grisen hittade jag inte, men tror att hon kommer ut sen när hennes små kultingar kommit och är en vecka gamla eller nåt. Klapphagen öppnar inte förrän i maj så än så länge är väl Lillskogen lite halvt i vintervila.

Barnen som ska sluta med napp kommer till Mariebergsskogen och ger nappen/napparna till grisarna och de har rätt många i sitt napprör nu.

 

Efter att jag gått runt i Lillskogen, där det för övrigt mest gick runt barnfamiljer... och jag, ensam vuxen, rädd för hönor... satte jag mig på en bänk och tittade ut över stan ett tag, lyssnade på musik och bara njöt. Lillskogen ligger på en liten höjd och från en av bänkarna ser man rakt in i stan, med domkyrkans torn som sticker upp över allt annat. Där satt jag och insöp en stor mängd Karlstad innan jag åkte hemåt igen.

Hann med en del egobilder också och jag får bannor av maken varje gång att jag aldrig ler på bilder, men jag gillar inte mitt utseende när jag ler och låter därför bli det när kameran ska knäppa.

Jag hade en trevlig dag i mitt eget sällskap, bjöd mig själv på en kopp hyfsat te och nöjt av mitt eget sällskap och om jag får säga det själv, är jag inte helt dum att umgås med. Sämre sällskap hade man kunnat ha...