Det var på det jag skulle få min "dom". Diagnos har jag ju redan, så inget nytt och chockerande kunde sägas. De bekräftade bara diagnosen och mötet som skulle ta 1,5 timme, enligt kallelsen, var över på mindre än 30 minuter.
Antagligen gick det så snabbt för att de ansåg att jag kunde det som fanns att kunna och veta om mitt tillstånd redan.
De skulle skicka ett utlåtande till den remitterande läkaren med rekommendationer om att behålla min medicinering, lägga till ett nytt läkemedel, remiss skulle skickas till en bettspecialist/specialist tandläkare, bassängträning kombinerat med lättare styrketräning är att rekommendera - men framför allt... jag är inte narkoman/missbrukare! Jag lider heller inte av ångest, depression, psykisk sjukdom eller vanföreställningar. Mitt problem är att jag har EDS och läkaren bör läsa på lite om sjukdomen!
Så... min hemläxa är att ta kontakt med en sjukgymnast för att få remiss till varmbassängträningen på sjukhuset, höra om det finns någon medicinsk yoga just nu och eventuellt rehab-träning i gym.
Det viktiga för mig är att läkaren får veta att jag inte anses vara missbrukare eller att smärtan är psykiskt betingad.
Detta har jag "firat" genom att mysa i ett par mjuka härliga innestövlar som ser ut som de hör hemma i en bok av Dr. Seuss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar