Vi har besök från Holland den här helgen (makens kusiner) så jag skyndade mig hemåt. Grabbarna har nu dragit iväg på stan för att utforska kroglivet med maken och jag vågar vägra melodifestivalen "mellon" med lördagsmys - grönsaker med dipp, ost och kex. Förstår inte att man orkar titta på alla deltävlingar, andra chanser och trams?! När jag var liten var det en tävling, snabbt avklarat! Dessutom är det många låtar från förr som fortfarande spelas idag - vem tror att dagens låtar kommer spelas om 30 år?!
Maten idag blev rödkokt kalkon med ingefära, salladslök, pak choi och vitlök. Det var från Linas Matkasse och använde man lite egen fantasi och kryddade lite så blev det fullt ätbart - bara receptet blev tråkigt och smaklöst.
I övrigt stör jag mig lite på att jag ska vara folks logistikchef, nummerupplysning, minne, allmänna omhändertagare och alltid finnas tillgänglig. Om jag, gud förbjude, säger nej, eller skulle vilja ha hjälp tillbaka avvisas det med sura miner - varför är DIN tid och DITT liv så mycket viktigare än mitt? Om vi gör upp en tid så är jag i tid och annars kan du vara 100% säker på att jag meddelar att jag blir sen och en ny ankomsttid så du ska veta. Detta gäller tydligen inte när man bestämmer nåt med mig - är min tid helt oviktig? Förstår inte folk att jag kunde gjort annat, viktigare, än bara sitta och vänta på om nån behagar dyka upp?
Kvällen fundering är alltså - Varför är du och ditt viktigare är jag och mitt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar