onsdag 24 augusti 2016

Ändrade planer...

Vi har kämpat med dagisinskolning i snart två veckor nu och kommit fram till att det inte är rätt beslut för Miro. 

Hade han kört krokodiltårar och kunnat avledas av personalen med lek och skoj hade jag inte haft några problem med att lämna honom, men han är upprörd och uppgiven på riktigt... fröknarna kan inte avleda honom och de andra barnen blir uppröra med. 

Att behöva bli hämtad av personalen och komma tillbaka till en helt förstörd son som man får gå undan i ett separat rum i 15 min för att han ska börja lugna ner sig känns inte okej! Hade det varit krokodiltårar hade han slutat direkt när han såg mig igen. 

Han trivs inte inne med alla andra barn tätt inpå. Han vill vara ute hela tiden där det blir mer öppet. Han knyter inte an till någon av fröknarna och vill bara ta vagnen och gå hem hela tiden. 

Detta har gjort att vi kommit fram till att dagis inte är rätt för Miro just nu och platsen kommer, med all förmodan, att sägas upp för att sökas på nytt nästa år och göra nytt försök då. 

Under tiden får han vara hos farmor & farfar de timmar han skulle varit på dagis (ca 12-15 timmar) och när jag är ledig går vi förmodligen till en privat parklek för att träffa andra barn och få lite socialt utbyte och lära sig interagera med andra barn. 

Jag kan inte tvinga honom vara på dagis, även om det är så få timmar, om han vantrivs, inte känner trygghet eller säkerhet.  

Tror fröknarna tyckte det var en dum idé när jag tog upp det till diskussion idag och menade att alla barn "kan lära sig gilla dagis men vissa behöver upp till 6 veckors inskolning". Jag kan inte springa med där i 6 veckor i hopp om att han ska börja gilla det - jag måste återgå till jobbet tyvärr. 

Om mitt barn inte känner sig tryggt kommer inte jag känna mig trygg med att lämna honom och tvingar vi han dit kommer jag ha svårt att sköta mina arbetsuppgifter om jag vet att han inte har det helt bra. 

När jag lämnar hos farmor går vi in, jag tar av honom skor och ev ytterkläder, säger "hejdå, mamma går nu, vi ses senare" - han vänder sig mot mig och ger mig en slängpuss och visar att jag kan gå. Så ska det vara både för hans del och min!

Så... dagis passar nog inte riktigt alla, i alla lägen och vi har turen som har ett bra och tryggt alternativ. 

Mammahjärtat får segra över samhällets normer vad gäller dagis den här gången!


  

3 kommentarer:

  1. Det kan ta tid och flera veckor, vissa barn gråter hjärtskärande varje dag men oftast går det över efter en stund. Här verkar det ju vara som om han är ledsen hela tiden men enbart inomhus. Barnen är antagligen för stojiga för honom. jag tycker ni gör ett helt rätt val när ni har den möjligheten.

    SvaraRadera
  2. Dagis fungerar inte för alla. Vår äldsta grabb mådde inte heller bra på dagis i början så med honom startade vi med dagmamma istället och det fungerade betydligt bättre.

    SvaraRadera
  3. Strongt gjort att du går emot dagis tyckande och ser din sons behov och lyssnar på mammahjärtat. Det är inte alltid lätt att som förälder gå emot vad dagis/skola tycker.

    SvaraRadera