1. Jag är ingen social människa. Jag har "mörka sidor". Jag tvingar mig (eller tvingas) in i sociala situationer, för det är vad normen gör, och jag klarar av att föra mig i och på de flesta tillställningar, jobb, omständigheter. Detta har dock ett pris... jag blir totalt tömd på kraft och energi och vill helst stänga in mig och slippa folk och ljud ett tag efter. Jag går i strejk och blir mer eller mindre okontaktbar om någon försöker rubba mina cirklar.
2. Jag mediterar dagligen, gör Yoga av olika slag beroende på syftet för dagen och försöker köra Qigong ca 10 minuter dagligen. Detta balanserar mitt inre, jag känner frid och tillfredsställelse och får en del energi tillbaka för att kunna orka vara social igen. Skulle älska att åka på någon form tyst retreat!
3. Jag önskar mig ett eget rum där jag kan stänga in mig med mina tankar och känslor när det blir för mycket. Nu stänger jag in mig i mig själv - och jag exploderar snart!
4. Jag har en ganska krass syn på livet... och döden. Min kropp är bara en förvaringsplats för den inneboende energin - ungefär som en Tupperwareburk för mat. Den dag jag dör bryr jag mig inte om vad som händer med kroppen - om delar kan doneras, om den slängs i skogen för vilda djur att festa på - jag är inte kvar, mitt "Jag" har återvänt till den evigt flödande och konstanta energin i universum.
5. Jag har en uppgörelse med mig själv och haft den i 22 år ungefär - den har "räddat mig"... till vilken nytta kan man fråga sig ibland, men ändå... uppgörelsen gäller än...
Frågor på detta?
1. Jadu, du har inte bara beskrivit dig utan även mig med de orden... Tack!
SvaraRadera2. Nänä... inte jag där inte... *ruskar på huvudet*
3. Jag njuter av att nu ha ett eget rum!
4. Jag tror på ett liv efter detta men i vilken form vet jag inte. Det enda som för mig är viktigt är att inte stängas in och att få mitt hjärta med mig.
5. Vad för uppgörelse?
Min uppgörelse med mig själv är lite för privat för att ta här... och ytterst få vet om vad den handlar om, bara att den finns. Inte ens maken vet exakt vad det är, bara att jag överlevt med hjälp av den och i stora drag vad den går ut på. Skulle han, eller någon annan, veta alla delar skulle jag inte sitta där jag sitter. En obekväm "krama-mig-själv-tröja" hade nog spänts på mig då på nån psykavdelning (jag skrev ju att jag har mörka sidor)
Radera