Nedstämd

De tre veckorna vi haft "frivilligt arbete" är snart slut och jag har inte kunnat njuta av ledigheten ens för en liten stund. Jag känner mig nu stressad över att det snart är måndag och jag ska jobba. Så stressad att jag känner mig nedstämd och gråtfärdig och ingen verkar fatta eller ta nån notis om det...

Jag talade om härom kvällen att resten av veckan vill jag inte göra något, inte gå ut, inte träffa nån, inte prata med nån, inte laga mat... inte nåt! Ändå får jag hela tiden frågan "Vill du...?" NEJ!!! JAG VILL INTE NÅGOT!!! NÄR SKA DET SJUNKA IN????!!!!??

Min ledighet blev totalt förstörd av dåligt omdöme och över min döda kropp att det ska förstöra de sista dagarna också! Låt mig bara vara!!

Jag älskar mitt jobb och jobbet i sig är inte minsta stressande, men hela situationen som varit hemma har puttat mig rakt i riktning mot ruinens brant och sju steg närmare antidepp-piller... och det verkar inte heller sjunka in.

Kanske när jag är ett babblande fån som sitter och bläddrar med fingret på läpparna och bara ger ifrån mig gutturala läten uppfattas det som att jag faktiskt mår dåligt...