fredag 11 oktober 2013

Möte med arbetsterapeut

Dagens möte kändes inte alls lika bra som tidigare, de jag haft på Smärtkliniken.

Klockan 10 idag skulle distriktsarbetsterapeuten komma på hembesök. Jag hade meddelat på jobbet att jag skulle jobba hemifrån på förmiddagen. Maken hade bytt pass och skulle också vara med.

Strax innan kl 10 gick jag ner i entrén för att möta upp henne. Klockan blev 10, 10:05, 10:15... jag började fundera om mötet skulle vara på Hjälpmedelscentralen istället, men var säker på att hon sa att hon skulle komma hem till oss och titta på exempelvis sängen för en eventuell förhöjning osv. Klockan gick och när klockan var 10:35 hade mitt tålamod runnit över, jag hade ont i hela kroppen och orkade inte stå kvar längre.

Ringde henne för att se vad hon var, men fick inget svar. Ringde flera gånger och även till hennes kollega för att se om hon överhuvud taget var på plats idag - inget svar.

Tog smärtstillande och la mig i soffan... rätt så irriterad!

Maken var tvungen att åka till jobbet och jag hade fortfarande inte hört nåt.

När klockan var typ 11:45 ringde hennes kollega upp och undrade varför jag sökt henne. Från henne fick jag arbetsterapeutens nummer och fick till slut tag på henne. Förvirrad sa hon mycket säkert att det inte var den här veckan, men jag stod på mig och sa att hon visst sagt i måndags att det var den här fredagen! Klockan 10! Och var var hon?!

Hörde att hon bläddrade och sa "oj!", hon hittade förmodligen mig i kalendern. "Vad kan jag göra för att gottgöra det här då?" frågade hon. Ja, skadan är ju redan skedd, jag kommer inte att komma till jobbet i tid, maken har åkt till sitt pass som han bytte för att kunna vara med - inte vet jag vad du ska kunna göra?

Hon kom i alla fall efter 10 minuter, 2 timmar sen!! och ingav inte mycket förtroende. Hon pratade om helt andra saker än mig och det jag frågade om, beskrev, visade bilder på, hade hon aldrig hört talas om. Hjälpmedlen hon skulle haft med sig hade hon självklart inte med. Hon hade inga egna idéer om saker som kunde underlätta min vardag utan gick helt och hållet på vad jag frågade efter... Nej, den här kvinnan föll mig inte i smaken och jag ska fråga på Smärtkliniken om jag inte kan få någon annan istället.

Hon kommer tillbaka på måndag kl 14.30 (om hon kommer ihåg), tillsammans med några tekniker som ska hjälpa mig byta ben på sängen, sätta dit förhöjning och något handtag för att lättare komma upp. Får se om de dyker upp eller ej. Detta innebär att jag måste plocka bort allt i sovrummet, så de får plats att flytta runt sängarna, vända på dem osv. Jag hade andra planer för helgen, men...

Bolltäcke hade hon fortfarande ingen idé om och hade aldrig hört talas om den modell jag önskade.

På det stora hela hade hon ingen aning om vad EDS är eller vilka problem man kan ha, vad som kan hjälpa/stjälpa. Trots att jag flera gånger sa att jag var tryckkänslig och vilka problem jag har var hennes förslag tvärt emot vad jag önskade. Hon var inte särskilt lyhörd kände jag...

Nej, Smärtkliniken får högsta betyg - distriktsarbetsterapeuten ligger och nosar på bottnoteringen!

 

1 kommentar:

  1. Men fy! Jag förstår att du är besviken. Jag skulle vara grymt arg. Vilket bemötande och sån okunskap. Hoppas verkligen att du kan få någon annan. Kram

    SvaraRadera