Dansken hade planerat resan och varit logistikchef - med varierat resultat. Han är tidsoptimist och tror att allt ska gå så himla smidigt jämt. Så är det... typ aldrig. Restiden störs alltid av vägarbeten, övrig trafik och oförutsedda händelser, så vi var inte i tid till första hämtningen, vilket självklart gjorde att vi blev sena även till den andra.
Första bilen gick inte att öppna med utlagda nycklar. Låsen var förstörda. Dansken och hans vän krånglade med låsen och försökte få nyckeln att fungera. När det inte gick försökte de med skruvmejsel (?!!?).
Jag stod mest och betraktade deras försök och funderade om det inte fanns något mer effektivt sätt. Såg att fönstret på passagerarsidan var öppet ett par centimeter och hittade en metallstav som jag petade in där och öppnade dörren, efter lite micklande med dörrhandtaget. Det var en liten lastbil och jag är inte så lång, så det var lite meckigt att fixa, men dansken hade en pall i sin bil som han hämtade och jag kom in i bilen, utan mejsel eller nyckel. Nytt extraknäck, kanske?
Trodde att killar var bättre på sånt där, men det krävdes en kvinnas list för att komma in i den här bilen.
Tyvärr startade den inte och stod riktigt illa till så en bärgare fick komma med en startbooster och hjälpa oss... Allt detta gjorde oss mer försenade till andra bilen, som vi sen fick nycklar till och upptäckte att även den vägrade starta, men den stod bättre till och vi kablade igång den.
Strax efter 20 var jag hemma. Jag har feber och känner mig lite småhängig. Jag missade dessutom ett av Cityakuten-avsnitten som var idag - det blir minus i protokollet för dansken!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar