söndag 6 oktober 2013

Smärtkliniken del 4

I fredags var jag på mitt sista möte, innan stormötet, på Smärtkliniken. Nu var det med arbetsterapeuten...

Jag trodde innan mötet att hon skulle kunna hjälpa mig med eventuella hjälpmedel för att klara vardagen bättre - det skulle hon väl i och för sig, men det är inte hon som skriver ut hjälpmedel. 

Min uppgift blir att ring kommunen och be att få kontakt med min distriktsarbetsterapeut för hjälp, så hon pekade mig i rätt riktning i alla fall och om det blir problem på vägen är det bara att kontakta henne så hjälper hon till och reder ut dem...

Hon ställde massor med frågor om hur jag löser vissa vardagliga göromål, vad jag får hjälp med, hur jag klarar mig i olika situationer osv. 

Vissa saker var ju inga problem att svara på, vissa saker svårare och vissa frågor passade inte ens in i min vardag... Exempelvis, "om du får punktering och måste byta däck på bilen, hur går det när du har smärta?" ??? Ursäkta, men jag befattar mig inte med annat än att fylla på bensin i bilen, smärta eller ej, intresset finns inte, så... smärta eller ej skulle jag inte veta hur man gör och hjälpen finns ett telefonsamtal bort - jag betalar någon för att hjälpa mig! 

Detta möte, precis som de tidigare, var bra och nu återstår att se vad de kommer fram till och hoppas det finns något de kan hjälpa mig med. 

  

2 kommentarer:

  1. För mig som själv har en smärtsjukdom ovh för tillfället går på rehsb på smärtkliniken i linköping har jag med stort intresse läst om dina besök. Det är alltid skönt att veta att de finns andra i samma situation och kanske även kunns få lite tips. Lycka til! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, hej... Jag ska kika in hos dig och läsa lite om dina bravader också då. Går du på vanlig rehabträning eller går du "smärthanteringskursen" som Smärtklinikerna verkar erbjuda? (Den ska jag tydligen inte gå verkar det som.)

      Visst är det alltid skönt att veta att det finns fler i samma situation och kunna ta del av deras erfarenheter, med- och motgångar. Det gör kanske inte ens eget liv lättare, men man vet att man inte är själv i alla fall...

      Radera