En ovanligt vanlig dag

Snoozade 1 timme. Gick upp, duschade, åt frukost samtidigt som jag kletade på mascara, borstade tänderna och provade några olika klädalternativ innan jag halvt ångestfylld gick ut genom dörren med ett par mamelucker och ett par tofflor i väskan som "Plan B" om ångesten över klädvalet skulle bli för stor.

På jobbet kommenterade de mitt klädval... och mina ben, men på ett positivt sätt, och de sa att min ångest var obefogad.

Hade trott att jag bara skulle sitta på mitt kontor hela dagen tills jag åkte hem, men det blev som vanligt inte som jag tänkt mig utan jag hamnade i Hallstahammar och kom tillbaka i en stor jäkla buss som det blinkade varningslampor i som värsta discoljuset.

Tycker ändå att folk tittat på, nästan studerat, mig hela dagen. Vet inte riktigt vad jag tycker om det... Är det bra eller dåligt? Ska jag känna mig glad eller snabbt som ögat springa hem och byta till mysbyxor, tröja och gympaskor igen? Borde den ångest jag tidigare kände krypa fram igen?

Imorgon blir det troligtvis tillbaka till vanliga mjuka byxorna och en tröja igen i alla fall! Det regnar säkert imorgon och då passar inte klänning ändå...