onsdag 23 november 2011

Uppföljningssamtal

Igår hade jag uppföljningssamtal med dietisten och sköterskan från Sahlgrenska, per telefon. Dietisten ringde först och hon frågade hur det går att äta, om jag kan äta det jag provat, om jag dumpat av nåt, nuvarande vikt, hur ofta jag väger mig, hur jag mår rent allmänt och om jag hade några funderingar gällande kosten. Inga frågetecken från min sida och jag kan ju äta allt och provar allt, ris, pasta, pizza, kebab, potatis, kött av alla de sorter, bröd osv... allt fungerar och det sa jag. Jag sa till och med att jag tar en godisbit om jag blir sugen och efter att jag tagit kvällsmedicinen för att få bort den bittra smaken av dosen Imovane jag tar. Det var okej så länge jag håller mig till det och inte överdriver, men jag är ju inte jättesugen på godis längre och när jag är räcker det med en liten bit så är jag nöjd. Det var enligt dietisten helt okej...

Sköterskan ringde nån timme senare och frågade om vikten, mått, om jag tar mina vitaminer och mineraler, hur såren läkt och hur min självbild är idag. Eftersom jag inte hade några frågor till henne heller och hon också tyckte allt lät toppen gjorde vi upp att jag ringer om jag har några funderingar, annars kommer en kallelse med provtagningsremiss när det närmar sig 6 månader och proverna kan jag ta på min vårdcentral och uppföljningen kan vi ha per telefon, om jag inte känner att jag vill åka till Göteborg.

Jag har fått en "godkänt"-stämpel från Sahlgrenska, så långt i alla fall. Min viktminskning var mycket bra tyckte de och dietisten lät nästan chockad över hur många centimetrar som försvunnit runt midjan. Och jag var tvungen att glatt flika in med "jag har mina tuttar kvar!" och hon gratulerade...

De skulle även skicka hem ett kort jag kan ha i plånboken. Ett intyg som talar om att jag är opererad som jag både kan använda i kontakten med vården samt på restauranger för att få en liten portion och en mindre pris. Inte alla restauranger går med på det, men så här inför julbordens tid kan det ju vara bra. Känns onödigt om vi går och äter med jobbet och chefen betalar 4-500 spänn för mig och jag får i mig typ 3 köttbullar och en liten potatisbit, då är det bättre att inte köpa nån plats för mig och jag äter från någons tallrik istället, men i just det fallet kan nog kortet komma till användning tror jag.

Bilden nedan togs med en dålig iPhonekamera idag innan jag åkte till jobbet.


Inte illa pinkat på 10 veckor, tycker jag.


1 kommentar: