torsdag 10 november 2011

Vuxet eller?

Det är en liten skara som får dela olika stora delar av mitt liv. Vissa vet mer än andra, man kan nog säga att jag "screenar" till vem jag vill dela med mig eller ej. De som läser här kan ju tro att mitt liv är en öppen bok, men det är så långt från sanningen man någonsin kan komma. Inte ens min man vet allt om mig - faktiskt inte särskilt mycket egentligen, men jag släpper ifrån mig små bitar då och då.

Jag vet inte varför jag är så "försiktig" med att dela med mig till andra. Antar att det är ett skydd för att inte bli sårad... ju mindre du vet, ju mindre chans har du att göra mig illa.

Besviken kan jag fortfarande bli, men det är nog mitt eget fel. Jag orkar inte bry mig längre. Sköt ni ert, så sköter jag mitt! Be inte om hjälp när du inte är beredd att själv hjälpa! Jag tänker inte vara någons lilla nickedocka längre som alltid håller med eller alltid håller tyst!

Ge mig pikar, gliringar, taskiga kommentarer - jag kan ta det, även om jag blir besviken... Det är väl inte för inte som kunder kallar mig elakare än Hitler... men det är dags att växa upp nu och bete sig som en vuxen och inte hänga kvar på sandlådenivå.

Jag har tröttnat! Vem ska kasta första stenen den här gången? Nog är nog! Jag går vidare och den som vill följa med är välkommen...

2 kommentarer:

  1. Oj det där var ord och inga visor det där. jag är snarare tvärt om jag delar med mig lätt och ibland säger jag för mycket om mig själv. Fick skit ett tag så därför spärrade jag bloggen under flera månader med lösen. Men i bloggen är inte hela mitt liv utskrivet, finns mycket jag inte delat med mig till mina läsare. Men däremot så vet min sambo allt om mig från små barnsben tills nu gäller även mina barn de vet allt om mig och jag vet allt om dem. Nja barnen kanske har små hemligheter men mycket vet jag om dem.Har blivit sårad av de som jag trott stått mig närmast och sviken så idag berättar jag mindre både skriftligt och muntligt.

    SvaraRadera
  2. Ojoj... Några stenar vill jag då rakt inte kasta mot dig. däremot ger jag dig gärna en kram eller två om du vill ha. =)

    SvaraRadera