Ja, två veckor sen operationen har det gått idag... Jag ser och känner att saker hänt. Övermagen är fortfarande större än undermagen, men tuttarna sticker ut mer än övermagen nu när jag står upp, så jag slipper se bedrövelsen.
Jag har på mig en tunika jag inte kunnat ha på länge... och när jag hade den kunde jag nog egentligen inte ha den heller, men nu sitter den rätt okej faktiskt. Lite lösare kunde väl inte skada, men det ser inte helt ut som ett stoppat korvskinn längre i alla fall.
Idag har jag, tack och lov, lite mer att göra på jobbet, så jag kan nog underhålla mig till eftermiddagen någon gång åtminstone. Har med mig frukt till mellanmål, men lunchen får jag lösa på ICA tror jag. Borde finnas nåt jag kan stoppa i mig.
På två veckor har jag gått ner några kilon och ganska många centimetrar, bytt en klädstorlek, rört på mig mer än normalt och absolut mer än normalt för en "nyopererad" och insett att jag kan äta det jag provat utan att bli dålig.
En normal två veckors period innan skulle nog sett annorlunda ut... gått upp några kilon och ganska många centimetrar, bytt en klädstorlek och insett att kylskåpet står för långt från soffan och att den enda träning jag får är att trycka på fjärrkontrollen och vid den insikten fått lite lätt ångest och stoppat i mig lite mer godis för att försöka dämpa ångesten.
Jag är lyckligt lottad som fått den här möjligheten - och den ska tas hand om på absolut bästa sätt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar